Vi köpte vårt hus för snart 8 år sedan. Tiden går, och pengarna går åt. Precis som alla människor sa när vi planerade husköp så kostar det mer än man först vill tro. Allting stämde. Alla de gånger som jag och min fru satt ner med min svärfar och lyssnade på tips och råd om husägande. Jag minns hur trötta vi var på att höra hans tjat. Men han hade ju rätt. Nu har vi precis fått besked om att vi måste göra en dränering runt hela huset. Det kommer ta oss lång tid och kosta både tid och pengar. Till alla som läser detta: Skaffa aldrig hus.

Det verkade som en så god idé. Under våra första två år på Talluddsstigen var allting frid och fröjd. Ungarna var små och gick att hålla koll på. Vi trodde att renoveringen av köket skulle vara den enda åtgärd vi var tvungna att utföra under våra första 10 år i huset. ”Wow, vad fräscht det är!” minns jag att vi sa. Men där bedrog vi oss. Jag kan drömma mig bort till den naiva tiden, några år innan dräneringsbeskedet. Det var så skönt att vara i den där nykära husbubblan. Men nu ska det grävas!

Är inte dränering den absolut tråkigaste formen av renovering som man kan utsättas för ändå? Jag menar, man gräver runt hela jävla kåken. Leder bort vatten som inte ska vara där. Och när man efter extremt stor möda och ryggont är klar, då märks ingen skillnad! Förutom att alla rabatter och buskar som en gång fanns längs husväggarna är eliminerade för all framtid. Det är deprimerande, men det måste ju göras. Jag har läst mycket på internet om hur man ska tänka och hur man ska gå tillväga. En sån som jag ska inte syssla med dränering. Jag vet ju knappt hur man stavar till det. 

Som tur är så ska både min pappa och min frus pappa hjälpa till med grävandet. Hade det inte varit för Arne och Per-Arne (ja, de heter faktiskt så) så hade jag definitivt anlitat ett företag som sysslar med dränering. Nu känner jag att jag har omgett mig med så pass duktiga hantverkargubbar att jag kan agera statist. Jag kokar gärna kaffe, hämtar kakor, fixar mackor – Ja, jag gör nog nästan vad som helst.

Snälla, låt detta bli en värdig sommar ändå. Låt oss inte stöta på en massa sten och andra hinder som försvårar arbetet. Jag vill bada, grilla och åka till Gränna och äta polkagrisar istället. Vem ber jag till? Dräneringsguden?

Om du finns. Hör min bön!

Sedan jag sa upp mig från mitt tidigare jobb och började jobba som egen konsult har jag insett en massa saker. Ja, ni läser rätt. Ni har förstått vad detta inlägg kommer att handla om. Ytterligare en person i medelåldern som berättar för de yngre vilka beslut som formar en sund livsbana. Vilka vägval som genererar framgång och hur man bör tänka över ditten och datten. Jag blir illamående när jag tänker på att jag har blivit just en sådan person. En person som jag, bara för 10 år sedan, skulle ha ratat vid fotknölarna. Nu är jag där. Predikantes om mitt arbete som egen konsult. Jaja, nu kör vi.

Jag arbetade som anställd på ett IT-företag i 11 års tid. Tillvaron var stabil. Jag hade bra arbetskamrater. Vi gick ofta på aw och hade andra tillställningar ihop. Cheferna var mestadels bra genom åren. Arbetsuppgifterna var OK. Ja, ni förstår. En riktigt 7 av 10 poängs-arbetsplats. Sedan var jag på en workshop hos en gammal klasskompis till mig. En workshop som handlade just om att bli egen konsult. Vilka fördelar det kunde föra med sig. Hur rollen som egen konsult kunde förändra arbetssituationen helt och hållet. Han pratade om sovmornar, frivilligt helgjobb, semesterfrihet – ja, mycket som lockade mig. Han sa dessutom att rollen som egen konsult passade särskilt bra för den med specialistkompetens. Och det var då jag var såld.

11 år på IT-företag med 10 000 olika arbetsuppgifter hade format en ordentlig expertis för mig. Jag kunde mina grejer och jag visste att jag var bäst i staden, kanske till och med i Sverige. Som egen konsult skulle jag kunna nyttja dessa kunskaper och dra in pengarna till mig själv. Inte via omvägen som var företaget jag arbetade med. Jag tog en broschyr och bad om att få ta en fika med min gamla vän. Det gjorde vi och han berättade mer om hur han upplevde att det var att arbeta som egen konsult. Jag blev såld direkt.

Egen konsult var någonting jag skulle bli. Det var bara helt och hållet nödvändigt. Skrivet i stjärnorna och så vidare. Sedan jag bytte bana har jag aldrig vänt tillbaka. Traditionell anställning var ingenting för mig, och det kände jag redan första dagarna som egen konsult.

Går ni i samma tankebanor? Är ni kanske till och med verksamma inom IT-svängen, precis som jag? Kontakta mig gärna om ni funderar på att ta klivet och bli egen konsult.

Tro mig - Det är värt det!