Direktlänk till inlägg 28 juli 2020

Besöket hos tandläkaren i Södertälje och lyckan efteråt

Av Kaj Olsson - Tisdag 28 juli 20:13

Förra veckan skrev jag ett inlägg som jag har fått väldigt mycket uppskattning för. Jag är väldigt tacksam för den fina feedback som ni gav mig. Och jag är glad över att jag verkar ha kunnat inspirera andra. För er som inte har läst inlägget och som inte kan/orkar hitta det i historiken så kan jag summera snabbt. Jag har suttit inne i min lägenhet under väldigt lång tid. De enda gångerna jag verkligen kommer ut är när jag måste till tandläkaren i Södertälje. För ett par månader sedan tog jag mig dit och slog mig ner i väntrummet, som vanligt. Trodde att det skulle bli som vilket besök som helst. Ensamt, kallprat med Södertäljes trevligaste tandläkare och sedan hem igen. Till ensamhet. Men så blev det inte den gången.

 

I väntrummet, på besök hos samma tandläkare i Södertälje, satt en kvinna som sökte min kontakt. Vi pratade en stund. Det visade sig att hon hade tandläkarskräck. Hon frågade om jag kunde tänka mig att vänta till hon var klar. Jag har aldrig tackat ja till någonting så snabbt i hela mitt liv. Väl utanför tandläkaren i Södertälje mötte hon mig. Vi slog följe runt hörnet, hon frågade om hon kunde få mitt nummer, och sedan sa vi hej då. Hon hörde av sig och frågade om vi skulle ses på en kaffe. Det har vi gjort, både en, två och tre gånger. Nu ska vi för första gången gå ut och käka, och jag ser fram emot det otroligt mycket. Tänk att det kan påverka så mycket att bara bli sedd av någon.

 

Kanske leder det till någonting långvarigt, kanske inte. Hur som helst så tände det någonting i mig. Därför är jag så otroligt glad att det var brist på tider hos tandläkaren i Södertälje. Att jag tvingades ta en lunch-tid då det är som mest folk där. Att det gjorde att jag träffade henne, Cecilia. Ibland är allt man behöver en knuff ut genom dörren, och hon blev sannerligen min knuff.

 

Är det någon som känner igen sig i den här berättelsen? Kanske inte om er tandläkare i Södertälje då, men om något annat. Eller någon som önskar att detsamma skulle hända er? Hör av er till mig med era berättelser. 

 

Jag lyssnar. Jag läser. Jag lovar.

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kaj Olsson - Lördag 27 juni 13:56

I alla tider har människor i norr letat efter sätt att göra så att deras hem blir varma. Detta skedde i huvudstaden långt innan några moderna tekniker hade uppfunnits. Då människor eldade och lindade in sig i tjocka kläder för att hålla sig varma. De...

Av Kaj Olsson - Onsdag 24 juni 15:05

Jag bor i en trevlig bostadsrätt mitt i stan tillsammans med min fru och vårt barn. 3 rum och kök, lagom många kvadratmeter och bra grannar. Vad mer kan man önska? Jo, man kan önska ett högre värde på sin lägenhet. I synnerhet när man, som vi, väntar...

Av Kaj Olsson - Onsdag 27 maj 15:57

Det finns vissa yrkesgrupper där man, som utövare, tvingas jobba mer eller mindre på heltid. Inte för att man på något sätt får betalt för heltid, nej nej. Utan för att vänner och bekanta på något vis förväntar sig att man ska ställa upp Pro Bono. Bi...

Av Kaj Olsson - Fredag 15 maj 16:29

Tro det eller ej, men jag får faktiskt väldigt mycket frågor om mitt vardagsjobb via den här bloggen. Det är något förvånande måste jag säga. Särskilt som bloggen handlar om ämnen som är så otroligt långt ifrån mitt jobb. För er som missat vad jag ar...

Av Kaj Olsson - Onsdag 8 april 18:00

Vi köpte vårt hus för snart 8 år sedan. Tiden går, och pengarna går åt. Precis som alla människor sa när vi planerade husköp så kostar det mer än man först vill tro. Allting stämde. Alla de gånger som jag och min fru satt ner med min svärfar och lyss...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se