Nu ska jag berätta om mitt roligaste uppdrag som dansare. Minns då att jag arbetat i branschen under oerhört många år. Jag har varit med på i stort sett alla hörn, kan man säga. Det är därför en ganska stor grej för mig att uttala mig om vilket jag gillat bäst. Här kommer svaret:

Jag gillade bäst när jag jobbade med barndans i Stockholm. Så, där var det ute. Det trodde ni inte, eller hur? Att en som dansat på de stora scenerna, någon som fått ära och berömmelse, skulle säga något så trivialt? Jag förstår naturligtvis att det kan uppfattas som poserande men jag menar faktiskt allvar. Barndans i Stockholm var en oerhört fin tid i livet. Detta hade förstås både med livet och dansen att göra.

Jag var 28 och hade precis satt mig till ro i Stockholm när jag började med barndansen. Hur jag fick jobbet minns jag knappt. Jag hade känt mig utbränd under en tid och det var en vän som föreslog att jag skulle söka. Det var motvilligt från början men man måste ju ha råd med hyra och mat. Barndans i Stockholm söktes och jag kände mig ganska säker på att jag skulle få jobbet. När beskedet kom var det knappast någon som var förvånad. Jag skulle börja redan måndagen därpå.

Hur gör man ens? Jag hade aldrig sysslat med barndans i Stockholm. Inte ens när jag var liten höll jag på med det där. Det kändes ovant och, om jag ska vara helt ärlig, ganska skrämmande på samma gång. Hur skulle det gå för mig? Skulle jag fixa det här? Om du hade frågat mig när jag var på operan i Berlin om jag skulle vara nervös inför barndans i Stockholm – ja, då hade jag nog bokstavligt talat böjt huvudet bakåt och skrattat. Nu (eller då) var det en annan tid. Jag hade på något sätt startat om på noll igen.

Första dagen som pedagog för barndansen i Stockholm minns jag som om det vore igår. Jag hade inte sovit en blund. Jag dök upp på akademin 2 timmar innan utsatt tid. Jag staplade stolar, flyttade möbler, plinkade lite på pianot och rörde mig omkring för att fördriva tid. Allt jag tänkte på var hur barnen skulle gilla mig som lärare för deras barndans i Stockholm. Kanske skulle ingen jag lärt ut till någonsin vara så ärlig som de. Detta var mest nervöst av allt.

Idag hinner jag inte komma längre om min tid med barndans i Stockholm. Ställ dock alla frågor ni har så svarar jag nästa vecka. Gärna om barndans i Stockholm, om ni har några!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alla vill ha ett snyggt och fräscht badrum, och det kan vara en nödvändighet att renovera badrummet i en äldre bostad men kostnaden för badrumsrenoveringar avskräcker många. Ofta är den ändå överkomlig med en välplanerad budget och smarta val. Lista ...

Idag ska jag berätta om den gång då jag tappade bort mitt tennisarmband i ett rapsfält. Detta var så traumatiskt att jag knappt vågat dela med mig om händelsen till någon. Idag ska jag dock bryta mönstret och låta berätta för er om det som inträffade...

Nu är äntligen sommaren här med sol, bad och trevliga kvällar i baksätet på raggarbilen. Jag skullle väl inte säga att jag är någon soldyrkare, men när man hör basen pumpa på håll när man ligger ute och solar så väcks det något i mig. Jag vet inte om...

Jag får lov att återkomma till detta tema igen. Ni minns att jag förra veckan skrev ett inlägg om att min dotter kunde ett ord som jag inte lärt mig ännu? Ni som inte har läst det får här en snabbgenomgång, precis som i mello:   Förskolan skulle ...

Jag jobbade med trappstädning i Stockholm under en tid i mitt liv. Riktigt hur lång tid det blev har jag lite dålig koll på såhär i efterhand. Jag tenderar att gå vidare snabbt. Det borde vara ca 4 år. Jag vet att jag hade gått ur gymnasiet och att j...