För er som har följt den här bloggen under en tid har mitt nyliga karriärsbyte varit ett återkommande tema. Faktum är att även ni som har följt bloggen sedan dess linda har fått följa med på resan. Jag funderade länge, i närmare 15 års tid, på om det jag sysslade med var rätt för mig. Jag hade alltid arbetat med byggprojekt av varierande slag under hela mitt yrkesverksamma liv. Att arbeta med kroppen var något jag älskade. Att arbeta med att bygga stora betongklumpar var någon jag älskade mindre.

För snart tre år sedan bestämde jag mig för att göra en liten sväng. Jag skulle ta det bästa med mitt förra jobb och byta bort det jag tyckte mindre om. En gammal klasskompis som jag sprang på hade arbetat med markarbeten av mindre typ under ett års tid. Han tipsade om att det var många som började jobba med innergårdsrenovering i Stockholm just då. Tanken att man kunde arbeta med något som innergårdsrenovering i Stockholm hade aldrig tidigare slagit mig.

”Ja, men något bra ska det väl komma av gentrifiering?” skrattade han när han såg min förvirrade min. ”Tror du att lyxvänstern som flyttar in på Söder vill ha gårdarna så som de såg ut när vi hängde där på 90-talet? Knappast! Innergårdsrenovering är nog Stockholms mest växande område just nu, inom bygg i alla fall”. Jag såg ingen anledning att inte ta min gamla vän på orden. Jag tyckte dessutom att arbeta med innergårdsrenovering i Stockholm lät som någonting väldigt gemytligt. Som något jag verkligen skulle trivas med. Jag blev helt enkelt tvungen att nysta mer i saken.

Sagt och gjort. Jag ringde faktiskt upp min klasskamrat och frågade med om detta med innergårdsrenovering i Stockholm. Han berättade då att hans chef, på förmiddagen samma dag, hade berättat att de skulle utvidga verksamheten något. ”Vad tror du att han sa att vi skulle börja jobba mer med i framtiden?” frågade han mig. Jag frågade om det kanske rörde sig om ett utvecklande av verksamheten för innergårdsrenovering i Stockholm. Det jakande svaret kom snabbt.

Micke, som min gamla klasskompis heter, förklarade att detta skulle kunna leda till utvidgad personalstyrka. Det var som musik i mina trött-på-jobbet-öron, så jag var idel nyjobbs-öra. Vi bokade in ett möte där jag skulle få träffa hans chef och snacka lite. Snacka lite om innergårdsrenovering i Stockholm då alltså, förmodar jag.

Jag hinner inte komma längre idag, men återkommer inom ett par dagar med mer om detta.